Grymt pass

Igår eftermiddag/kväll så hoppade jag Bolero i ridhuset, hade endast pappa med mig och planen var ett kort pass och ta allt för hur det var. 

Red fram en väldigt mjuk häst, han har tidigare varit något stel i halsen vid ställningen men nu var han väldigt mjuk och försökte då komma undan på nya sett för att få galoppera. Krävde att jag var mer nogrann med att rama in honom och att inte bråka för mycket med min hand. Till slut hittade vi varandra där och travade över lite bommar samt tempoväxlingar. Galopperade också fram över bommarna och redan där var jag noga med att visa att vi skulle komma nära dem så han inte behöver hoppa när det bara är en bom. 

Funkade faktiskt riktigt bra och redan här så fick han mycket beröm då vi hade full koll på varandra, det räckte i stort sett med att jag tänkte vad jag ville så försökte han göra det. Häftig känsla!

Jag hade ett räcke precis innanför fyrkantsspåret och sen kanske 3-4 galoppsprång tills kortsidan kom, där jag svängde in på en volt och galopperade över två bommar för att sedan när jag kom till kortsidan igen och hörnet så var det 3-4 galoppsprång igen till ett räcke parallellt med det andra. Tog då den i galopp med alla bommar på marken först för att visa att jag ville att vi skulle vara nära. 

Sen la pappa upp de två räcken på 60cm och vi tog det hela igen (från båda håll). På vägen till första räcket trodde jag att han skulle stanna, han galopperade men ingen tendens att dra mot hindret utan han frågade på första hindret "ska vi hoppa? Jag väntar på dig". Jag kände frågan i hela honom och jag var med honom och vi tog det hela första gången utan problem! Han blev lite piggare i vänster och drog en gång med mig efter det sista räcket i min lilla övning men då tog vi om det och han var med mig till fullo. Fick många fina språng nära hindrena och det är roligt att våga vänta ett till galoppsprång, att vara med och påverka lite hur vi ska hoppa - inget jag brukar jobba på annars. 
Underbar känsla och nöjde mig där, åh vad vi hade roligt igår när vi jobbade tillsammans. Det bästa passet hittills, utan tvekan!

Filmades såklart inte igår då det gick så bra, men känslan sa mig allt!
2014-08-03 @ 12:52:16 Bolero Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0