Använda sadel men inga stigbyglar...

Igår hoppade jag som sagt i ridhuset och Elin var där med Fresa.
 
Först när Elin kom så hjälpte hon mig med framridningen, mycket grunder och jobb för att Lucy ska gå för egen motor. Vissa saker var nytt och svårt för både mig och Lucy men vi jobbade på och försökte.
 
Efter framridningen så hoppade Elin lite hinder med Fresa, inte så mycket då det är en hög gravid häst men Fresa var sjukt pigg och busig. Men Elin, så säker som hon är så hoppade hon runt utan sadel med en häst som var lite överenergisk och hoppade mycket längre och högre än vad hindrena var.
 
Sen fick jag en hopplektion av Elin och då hade jag hela tiden hennes ögon på mig så man inte kan fuska när insturktören inte ser för att andas lite ;)
Men efter några skutt och en inte så nöjd Elin så försvann stigbyglarna och sen skulle jag igång och hoppa igen... Alltså jag tror inte att det såg så snyggt ut hela tiden och det gjorde redigt ont att landa på framvalvet i typ varje nedgång men jag bet ihop och gjorde mina uppgifter. Elin tyckte mycket bättre om när jag hoppade utan stigbyglar så då fortsatte vi med det resten av passet.
 
Vi hoppade runt på lite hinder med väldigt mycket fokus på att hästen ska jobba själv och att jag inte ska springa åt henne. Det gick ganska bra och jag såg en riktigt stor skillnad från början av passet och slutet.
 
Avslutade med att hoppa några specifika hinder i höjd och de låg på 80 samt en avslutande oxer på 90cm. Red banan och det funkade bra. Sen när jag väl satt av så fick jag veta att alla hinder låg på 85-95cm och sista oxerm låg på 1meter. Då blev jag sjukt stolt över att jag hoppat så högt, utan stigbyglar till och med samt glad över att Elin drog en vit lögn då höjden har stor inverkan på mig psykiskt. Vet jag att det är högt så blir jag inte lika säker i min ridning och förstör då för hästen.
 
Ett väldigt bra pass och sjukt kul att ha en privat hopplektion för Elin. Hon är så himla duktig och uppfinningsrik så det var roligt. Kände att jag litade på henne till fullo och hade hon satt upp ett hinder på 1.20 så hade jag ändå ridit an emot det. Jag tycker att det är helt otroligt att första passet för henne så fick hon mig att känna mig säkert så jag bara gjorde allt hon sa och hoppade allt hon satte upp.
Väldigt trevlig känsla att verkligen känna sig säker!
 
Något annat som också var jätte bra var det att Elin hela tiden förklarade vad jag skulle göra och varför. Jag fick mycket mera kunskap i allt jag gjorde och en helt annan syn på flera saker även om jag tyvärr har glömt hälften nu.
Himla duktig instruktör och så generös människa som bara delar med sig av sina kunskaper. Ger ordentligt utvärdering om vad man faktiskt gör bra och vad man måste tänka på.
Haha hon är ganska hård och är inte nöjd förän hon verkligen är nöjd vilket är jätte bra för då vet man att när hon är nöjd med något så är det faktiskt ganska bra.
 
Tusen tusen tack Elin återigen och jag står i en stor skuld till dig nu. Passet var guldvärt för både mig och Lucy och nu har vi en hel del att jobba på.
Även stort tack till pappa och Elins pappa som var banpersonal och som stod i ridhuset och frös jätte länge.
 
  
2013-03-31 @ 07:29:21 Lucy ♥ Permalink


Kommentarer
Postat av: kajsa

Det låter som en riktigt bra instruktör! :)

sv: Ja det är tråkigt! Har haft lite problem med ryggen sen i 7an då min ryggrad var sne, men det skulle tydligen växa bort men det har det inte gjort utan det har blivit värre tyvärr :( Kommer att förklara mer sen i ett inlägg när vi vet hur det är lite mer!

2013-04-01 @ 00:41:45
URL: http://kkajsajohansson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0