Fick en fråga att om jag inte få det fina erbjudandet av Elin om att börja rida hennes häst (nu hästar) för ungefär ett och ett halv år sen, tror jag att jag fortfarande skulle vara medryttare på Lucy då?

Den här frågan är väldigt rolig att få klura på, klart att jag vill säga att jag skulle vara det då det inte är så kul att vara medryttare på en häst och sen byta lite titt som tätt. Jag gillar vanor och att skapa kontakt med hästen, om jag då har för vana att byta runt så varför skappa ett band?
Jag hade då varit medryttare på Lucy nästan två år, inte tänkt särskilt mycket på att sluta med Lucy då jag var ganska nöjd som jag hade det. Visst är det trist att sitta och skänkla 24/7 då hon var väldigt nonchalant för skänkeln samt att hon var så stor och lååång för korta mig. Hade svårt att jobba ihop henne på ett bra sätt!

Men om jag idag ytterligare ett och ett halvt år senare skulle vara kvar på Lucy? Det är klart att det skulle kunna vara så, då jag gillar att ha vanor och ofta bara gör utan så mycket tanke. Fast jag har utvecklats något  otroligt under tiden hos Elins hästar, jag skulle säkert ha kunnat komma lite längre med Lucy från där jag var men fanns det så mycket mer att få fram? Alla hästar har en gräns och sen kanske det inte "går" längre. Jag hoppas att jag hade varit modig och smart nog att ta steget för att leta efter en ny även då det fanns så mycket kärlek till henne. Man lär sig av att ta sig an nya utmaningar och som jag har det nu så får jag nya utmaningar av Elin hela tiden - vilket jag älskar!

Så mycket kärlek till fina Lucy men hon och jag hade nog haft vår tid tillsammans, mer eller mindre. Hon lärde mig mycket under den här tiden men jag behövde hjälp att få bort min hårda hand och förfina mina hjälper vilket var svårt på henne då hon mer eller mindre inte brydde sig. Hon gillade inte alls dressyr och ville helst bara ut i skogen och galoppera - då tänder hon verkligen till på riktigt! Så nej, jag tror inte att jag fortfarande hade ridit Lucy vid det här laget om inte Elin hade lockat till sig mig. Finns även en risk att jag hade tröttnat och slutat helt med ridningen, man vet aldrig!
Men tycker om Lucy massor och hon kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta!

Upp tidigt imorse för att cykla till stallet då jag började jobba sju och sedan fyra timmar framåt bestod av mockning, ta ut hästar och fodra. Blev helt slut i kroppen av den tunga mockningen, det tog ju aldrig slut!

Sen värmde jag och åt lite nudlar när jag slutat och gick sedan ut till banan dit Viktoria skulle komma. Hjälpte Viktoria med att höja och sänka hinder samt försökte att ge lite tips. Dock var Lucy inte alls på sitt vanliga humör och blev snabbt trött så det blev inte så mycket hoppning. När Lucy var trött så började hon att vägra men kändes inte bra om de skulle sluta med det så då försökte dem ta om det och jag sänkte lite, efter ett tag funkade det och Viktoria klappade Lucy och travade sedan av. 

Haha bilden under ^^

Idag när jag cyklade hem från stallet så fick jag veta att Viktoria snart skulle rida Lucy, så stannade till där och kollade vad hennes plan var. Hon skulle rida på stubbåkern så vi snyggade till Lucy lite med nyborstad svans och röd outfit då jag hade kameran i väskan.

Jag fick sitta upp en stund efter att Viktoria ridit fram Lucy bara för att Lucy såg så härlig ut, så fick känna lite på en riktigt trevlig häst. Hon hade en härlig bjudning och kändes väldigt positiv och trevlig. När man kommer bort från banan så vaknar Lucy verkligen till och visar sin trevliga sida.

Travade några minuter och tog sedan en liten galopp åt båda håll, Lucy körde ner huvudet och galopperade på - glad häst!

Några bilder på mig och Lucy, älskar galoppbilderna - tycker dem ser så härliga ut!

 

Idag så följde jag med Viktoria ut till Lucy. Hon hade önskat att jag skulle hålla lite lektion för henne och så blev det, till och med en barbackalektion (mitt förslag)!
Fick sitta upp några gånger på Lucy för att känna på henne, veta vad jag skulle kräva av henne och Viktoria samt lite hur jag brukar gå till väga.
De jobbade på bra i den stekande solen men Viktoria gav mig vissa kommentarer, jag sa till exempel att yttertygeln glappade lite och får svaret: "det gör den inte alls!". Haha men det är nog för att jag och Viktoria är så pass bra kompisar och då kan man vara lite uppnosig.

Så jag fick säga åt henne några gånger att jag inte lurade henne utan att jag försökte att hjälpa henne och då blev det lite bättre. Ville att Viktoria skulle öka galoppen på den stora sandbanan så att Lucy fick sträcka ut sig och värma upp kroppen. Efter något varv så sa Viktoria att hon tyckte att det var lite läskigt när Lucy drar ner huvudet i galoppen så jag fick sitta upp :D

Gav Lucy lång tygel och manade på henne, hej och hå vad det gick och det var riktigt kul. Det tyckte både jag och Lucy! I galoppen när man ökar så drar hon gärna ner huvudet och tågar på men hon är aldrig elak, hon bockar inte utan hon gillar bara att ha det väldigt långt nere. Var kul att känna på hennes snabba galopp barbacka och nu har jag tränat min balans lite ytterligare idag. Anledningen till att jag verkligen vågar släppa Lucy och låta henne springa på är för att jag red henne i ungefär 2år och jag litar på henne, det känns som om att jag vet hur hon funkar och då vågar jag släppa och njuta!

Efter galoppen så fick Viktoria sitta upp igen och göra lite olika övningar som jag kom upp med, mycket övergångar och fokus på att Lucy skulle hålla igång ett bra tempo. Inget jobb alls på att hästen skulle gå i form utan mer att Lucy skulle lyssna på Viktoria och bli alert. En hel del traggel men mot slutet så såg det mycket bättre ut och tror att Viktoria förstod mer av det jag sa då också.

Viktoria och Lucy för några månader sedan:

Nu ska Viktoria börja att rida Lucy lite och så får vi se hur det går för dem.
Hon provred igår för ägaren och jag var där och höll "lektion" för henne. Tjatade lite på ditt och datt och det blev en stor skillnad, det är kul när man ser att man ger bra tips.

Tog även några bilder och det här blev resultatet efter en hel del tjat

 

Det är så att jag fick ett jätte fint erbjudande av Elin som frågade om jag skulle vilja bli medryttare på Fresa. Jag blev ju såklart tokglad över erbjudandet men sa att jag skulle tänka på saken. Jag hade ju redan Lucy och två hästar skulle jag varken orka eller hinna med. Andra saker behövdes också tänkas igenom så som resväg och vad som skulle krävas av mig om jag tog Fresa.

Jag har tänk på det här hur mycket som helst sedan jag fick erbjudandet. Jag har bara setat på Fresa en gång och då bara skrittat (fanns inte ens någon kontroll i skritten) men jag har sett henne gå ett flertal gånger och det är ju en grymt snygg häst!
Lucy har jag nu varit medryttare på i nästa 2 år. Jag har lärt mig massor på henne och hon är helt underbar att hoppa! Men dressyren är aldrig rolig, visst har jag gjort massa framsteg men att alltid behöva "springa åt hästen" och aldrig i stort sett få någon bjudning från henne, det är tråkigt. Sen att pyssla och vara med så är hon sjukt mysig men jag vill ändå framåt i min ridning.

Jag har tagit beslutet att sluta med Lucy. Hon har lärt mig massor som sagt och jag ser henne verkligen som min vän. Men jag känner nu att det är dags att ta sig an nästa utmaning för att se hur jag då kommer att utvecklas. Kommer inte vara sista gången jag ser hästen nu och jag kommer att ställa upp om Lucys ägare kommer att åka iväg men jag kommer inte att rida henne i veckorna nu. 

Vi har kammat hem två rosetter tillsammans jag och Lucy, en clera round i 70cm och en tredje placering i 70cm. Vi har även tävlat 90cm och tagit oss runt med stora leenden.
Vi har även gjort bort oss i en dressyrtävling men vi tog oss runt och kunde då konstatera att vi skulle satsa på hoppningen istället. Jag och Lucy har haft en rolig tid tillsammans men nu är det dags för en ny utmaning.
Hon kommer ändå alltid ha en stor plats i mitt hjärta, stora-långa-mörka-snälla hästen ♥

 

Massa blandade bilder under våran tid ♥

Stack iväg med Lucy från stallet vid halv ett och så började vi röra oss mot Flättna. Väl där väntade vi in Elin som kom åkandes och då fick Lucy gå in i stallet där för lite unghäststräning.

 

Väl iväg från stallet så fick jag lite tips av Elin hur jag ska jobba och tänka med Lucy när hon vill trava iväg, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det men det lät väldigt logiskt när Elin sa det! Vi klättrade lite i skogen, pulsade i snön samt red på en volt runt X antal träd och jobbade för att få till bakbenen på rätt plats samt att hon ska flytta sig för innerskänkeln.

Efter lite jobb på volten tyckte Elin att hon såg en bra skillnad, var svårt att känna skillnad då jag fick hårda kvistar i ansiktet ganska många gånger vilket störde koncentrationen. Blev helt klart mer taggad på att flytta henne utåt för innerskänkeln då man annars fick slag av kvistar i ansiktet men det var svårt. Lucy är så nonchalant och stänger av huvudet så det är svårt att få henne fokuserad och sugen på att lyssna.

Sen fick även Elin sitta upp och jobba henne lite på ett fält, har inte full koll på allt de jobbade på då jag var en bit bort samt att jag inte är så duktig på att se hur man jobbar hästen men Elin kämpade iallafall.

 

Det faktum att Elin hade så pass svårt att få Lucy att lyssna och flytta sig för tryck, även då Elin faktiskt är så duktig och utbildad, gör så att jag börjar tvivla på att en själv kommer att kunna komma in i huvudet på Lucy och få henne att sammarbeta.

 

På vägen tillbaka till Flättna så fick jag äntligen sitta på Fresa. Jag har länge varit förtjust i Fresa och har även suktat eftet att få sitta på henne rygg. 

Det är nog första gången då jag verkligen känt mig som en riktigt nybörjare. Hade ingen koll på hur jag skulle sitta, hur jag skulle använda sitsen eller vad jag fick/kunde göra. Att bara stanna hästen var en rejäl svårighet i sig.

Jag skulle inte använda "tygeln" som i det här fallet var ett grimmskaft utan jag skulle använda kroppen för att stanna och det kan Fresa. Men det gick inte, jag försökte att vara övertydlig och använda rösten men Nej sa Fresa och sket i mig.

 

Då börjar jag undra om jag gjorde fel och Fresa inte förstod eller om jag gjorde rätt men att hon kände att man kan skita i mig. Hur som helst var det Fresa som bestämde väg och takt hem och jag fick mig några pisk snärtar på armarna för att Fresa inte gick där jag själv skulle ha velat gå.

Så den stora frågan, är jag sugen på att sitta upp på Fresa igen? Haha nej inte direkt. Kände mig helt vilsen och hade verkligen noll kontroll varken på hästen eller mina egna rörelser och det var väldigt frustrerande.

 

Känns mycket säkrare och trevligare att stå på marken brevid Fresa istället, där är vi i samma höjd och förstår varandra någorlunda. Drar jag lite i grimmskaftet så önskar jag att hon går med mig. Börjar hon gå iväg och jag håller i grimmskaftet så hoppas jag på att hon stannar hos mig istället men förstår att hon gärna går en sväng... ^^

 

Fresa är fin iaf ♥

 

 Hopptävlingen i sig gick helt okej. Hon blev lite övertaggad till andra klassen och höll på att bocka runt när vi red fram. Haha söt och glad häst som verkligen tände till i galopp-ökningarna.

Inför första klassen så gav Elin mig lite tips när jag red fram vilket kändes jätte bra, då återkom den där känsla av trygghet och allt kändes så avslappnat och bra.

Den klassen kom vi runt felfritt och på en bra poäng så det blev en tredje placering för oss ♥

 

Klass två, 90cm var en annan femma. Vid framridningen så skulle hon busa runt och ha sig vilket gjorde att jag tappade fokus lite. När vi väl hoppade banan så höll jag för mycket i henne och var inte lika nogrann vilket resulterade i 8 fel men jag är helnöjd iallafall. Nu blir det att fortsätta att träna för att få ihop oss som ett ekipage ännu mer.

 

Jag skyller på Elin att det inte gick så bra i andra klassen. Hon stack iväg innan och då hade jag inga Elin ögon på mig så då slarvade jag och var inte riktigt koncentrerad...

Det är skönt att skylla ifrån sig ibland ;)

 

 

Igår hoppade jag som sagt i ridhuset och Elin var där med Fresa.

 

Först när Elin kom så hjälpte hon mig med framridningen, mycket grunder och jobb för att Lucy ska gå för egen motor. Vissa saker var nytt och svårt för både mig och Lucy men vi jobbade på och försökte.

 

Efter framridningen så hoppade Elin lite hinder med Fresa, inte så mycket då det är en hög gravid häst men Fresa var sjukt pigg och busig. Men Elin, så säker som hon är så hoppade hon runt utan sadel med en häst som var lite överenergisk och hoppade mycket längre och högre än vad hindrena var.

 

Sen fick jag en hopplektion av Elin och då hade jag hela tiden hennes ögon på mig så man inte kan fuska när insturktören inte ser för att andas lite ;)
Men efter några skutt och en inte så nöjd Elin så försvann stigbyglarna och sen skulle jag igång och hoppa igen... Alltså jag tror inte att det såg så snyggt ut hela tiden och det gjorde redigt ont att landa på framvalvet i typ varje nedgång men jag bet ihop och gjorde mina uppgifter. Elin tyckte mycket bättre om när jag hoppade utan stigbyglar så då fortsatte vi med det resten av passet.

 

Vi hoppade runt på lite hinder med väldigt mycket fokus på att hästen ska jobba själv och att jag inte ska springa åt henne. Det gick ganska bra och jag såg en riktigt stor skillnad från början av passet och slutet.

 

Avslutade med att hoppa några specifika hinder i höjd och de låg på 80 samt en avslutande oxer på 90cm. Red banan och det funkade bra. Sen när jag väl satt av så fick jag veta att alla hinder låg på 85-95cm och sista oxerm låg på 1meter. Då blev jag sjukt stolt över att jag hoppat så högt, utan stigbyglar till och med samt glad över att Elin drog en vit lögn då höjden har stor inverkan på mig psykiskt. Vet jag att det är högt så blir jag inte lika säker i min ridning och förstör då för hästen.

 

Ett väldigt bra pass och sjukt kul att ha en privat hopplektion för Elin. Hon är så himla duktig och uppfinningsrik så det var roligt. Kände att jag litade på henne till fullo och hade hon satt upp ett hinder på 1.20 så hade jag ändå ridit an emot det. Jag tycker att det är helt otroligt att första passet för henne så fick hon mig att känna mig säkert så jag bara gjorde allt hon sa och hoppade allt hon satte upp.
Väldigt trevlig känsla att verkligen känna sig säker!

 

Något annat som också var jätte bra var det att Elin hela tiden förklarade vad jag skulle göra och varför. Jag fick mycket mera kunskap i allt jag gjorde och en helt annan syn på flera saker även om jag tyvärr har glömt hälften nu.

Himla duktig instruktör och så generös människa som bara delar med sig av sina kunskaper. Ger ordentligt utvärdering om vad man faktiskt gör bra och vad man måste tänka på.

Haha hon är ganska hård och är inte nöjd förän hon verkligen är nöjd vilket är jätte bra för då vet man att när hon är nöjd med något så är det faktiskt ganska bra.

 

Tusen tusen tack Elin återigen och jag står i en stor skuld till dig nu. Passet var guldvärt för både mig och Lucy och nu har vi en hel del att jobba på.

Även stort tack till pappa och Elins pappa som var banpersonal och som stod i ridhuset och frös jätte länge.

 

  

I onsdags stod det hopplektion på mitt och Lucys schema.

Började med att skritta fram lite i mörkret vilket inte gick alls, tror att Lucy är mörkrädd då det slutade med att hon vägrade gå framåt, hon hade stora och uppblåsta näsborrarna och om jag gick på henne och försökte övertala henne om att vi faktiskt skulle framåt så resulterade det i att vi nästan backade in i samma traktor ett flertal gånger... Så jag fick sitta av och leda henne till ridhuset.

Hoppningen gick helt okej faktiskt. Var inte helt med från början då jag typ glömt hur man hoppar henne och då inte red henne på det sättet som hon behöver för att hon ska kunna prestera sitt bästa. Men efter ett par hopp så kom vi båda mer in i det och allt bara rullade på. Finns inte så mycket att säga då hon skötte sig bra, rev någon gång av lathet och någon gång pga att jag fortfarande svängde och inte han med med handen.

Men kortsagt ett helt okej pass och nu kommer jag och Lucy att hoppa en gång till innan hopptävlingen nästa söndag så det känns skönt!

 

Vart ett otroligt ruskigt väder idag = tog bussen från matsalen till skolan (en hållplats)...

Förra veckan hända inte mycket då jag hela veckan var hemma och var sjuk, ingen ridning och inga kompisar.

Nu på onsdag så har jag hopplektion och jag ska ta med kära Lucy, har henne även på söndag och då hoppas jag på att ridhuset är ledigt så vi kan ha ett dressyrpass!

Skulle tok gärna vilja ha nya hoppbilder och hoppklipp på mig och Lucy nu då hon är riktigt fin för tillfället! Underbar att hoppa just nu och jag hoppas att det håller i sig!

Senaste hoppningen som fotades 31/10, alltså sista november

I lördags hade jag Lucy för att ägaren skulle jobba. Men då jag hade väldigt ont i halsen så då kändes det inte bra att rida (kan vara farligt om man tränar nära man har ont i halsen, kan leda till hjärtmuskelinflamation). Så då, efter att ha kolla om okej med ägaren, så fick Viktoria sitta upp på Lucy och rida henne istället för mig. Jag gick med en sväng ute medans de skrittade fram, (var som en hönsmamma och vågade inte låta Viktoria skitta fram henne själv ute, kände att jag hade ansvaret för både häst och ryttare) sedan gick vi in i ridhuset och Viktoria fick jogga igång själv utan att jag sa något mer än att hon skulle tänka fram för skänkeln.
Väl igång så red Viktoria en volt runt mig medans jag stod nere på backen och gav instruktioner och tjatade på småsaker. Viktoria var verkligen jätte duktig! Jag körde slut på henne och hon fick en skaplig träningsvärk efter detta pass. Bara för att jag känner Viktoria så pass bra så vågade jag vara hård och jag var inte nöjd och berömde förän jag såg en avsevärt stor skillnad.

Men hon var som sagt duktig, med tanke på att Lucy är en väldigt jobbig häst, och jag kanske var lite för snål med att berömma om jag tänker efter (a).

 

 

Hoppningen i torsdag med Lucy gick riktigt bra, fick till några klockrena språng och hade en härlig känsla hela passet! Som det ser ut nu så planerar jag att tävla henne i slutet av mars på ridskolan, liten klubbtävling. Skulle va kul och se hur mycket vi har utvecklats sen i november bara, då jag tävlade henne sist vilket också var vår första hopptävling tillsammans. Känns som om vi har hittat varandra mer och att vi förstår varandra på ett annat sätt. Jag hoppas att tävlingen blir av då det skulle vara riktigt kul!

Bifogar ett klipp från tävlingen i november:

 

Inte en klockren tävling här uppe men hon är inte den lättaste, hon är väldigt lång i kroppen och ganska seg för det mesta. Men vi taggar till nästa tävling som sagt :)

Gick inte alls bra, småsnöade och Lucy vägrade att samarbeta...

Lucy i ett träns från Perfect Sit of Sweden, ett ursnyggt träns!

Imorgon blir det rida Lucy tidig fm, sen rida ett pass på riskolehäst och om vädret är någorlunda bra så blir det lite plåtning av Lucy med snygg utrustning! ♥

Hoppas hoppas då man vill leverera så fort som möjligt

Hon är redigt fin iaf ♥

Igår så hoppade jag Lucy. Hade hela ridhuset för mig själv och pappa ställde upp som min personliga banpersonal vilket jag uppskattade jätte mycket!

Vi körde på en trekombination med olika avstånd mellan hindrena vilket är nyttigt. Lucy gick som en klocka och allt bara flöt på, underbar känsla!

Avslutade med att jobba lite på att få Lucy att landa i rätt galopp i vänster varv då hon gärna tar fel där. Lite extra tryck i stigbygeln och ledande tygeltag så gick det galant.

Mysbild, ryttaren ger hästen godis efter ett pass. Ryttare som gillar att berömma:

Orkar verkligen inte skriva om allt, kommer en lite kort uppdatering nu om hur ridningen har sett ut.

I lördags broddade jag Lucy då det var glashalt när jag tog in henne. Har inte broddat på några år så det kändes direkt i ryggen (Lucy var inte så samarbetsvillig heller). När de väl var på så skrittade vi en sväng barbacka bara då banan var hård och ridhuset upptaget.

Söndag fm red jag Olympiq, gick helt okej med tanke på att han gick på hackamore och inte går lika bra på det. Han var något stark men efter en hel del halvhalter så lugnade han ner sig lite och fick han i stadig för bitvis.

Efter det tog jag in Lucy och gjorde iordning henne. Vi red ett barbacka pass i ridhuset på hackamoret och sporrarna var på.

Lucy var helt fantastisk! Inte alls vad jag hade förväntat mig men vi gjorde klockrena skänkelvikningar, jätte fin form och hon verkligen sköt på inunder med bakbenen. Underbar känsla! Galoppen satt också och hon jobbade på riktigt bra. Helt underbart ridpass och jag log hela tiden. Körde även något ökad trav och det blev rejäla ökningar.

Mot slutet så blev Lucy lite stark men det var riktigt roligt då hon var som en helt annan häst!!

Olympiq: